|
Föredrag på Arkivcentrum, Uppsala av Ragnar Fornö 2006-09-21, samt andra tillägg gjorda 2007-10-17.
Kyrkoarkiven Husförhörslängder, erkännanden av faderskap kan vara antecknade där. Från 1894 fick man bara skriva sådant om pappan själv gick med på det. Där modern finns antecknad i husförhörslängden kan det finnas i närheten en anteckning på någon mansperson att han är far till barnet med hänvisning till modern. Fundera på om barnets efternamn kan ge vägledning om vem som är fadern. I synnerhet om det är ett släktnamn. Barnet kanske inte får ett eget efternamn i husförhörslängden förrän barnet efter konfirmationen ”står antecknat för sig självt” i längden.
Konfirmationslängder anger vilka som konfirmerats, efternamnet kanske dyker upp här för första gången. Se sista meningen i föregående stycke. Eftersom det var straffbart att föda barn utom äktenskapet fram till 1864 så kan det finnas antecknat att någon straffades med kyrkoplikt för detta. Det kan finnas straffregister för erlagd kyrkoplikt. Från tinget 1681 och framåt. Straffregistret kan antingen finnas sist i husförhörslängden eller som eget register i Serie G. Efter 1741 upphörde ”pliktpallen”, dvs kyrkoplikt i kyrkan, och ersattes av den mildare varianten ”hemlig skrift”. ”Hemlig skrift” innebar att den/de som skulle straffas fick sina förmaningar och förlåtelsen inför prästen i sakristian alldeles före gudstjänsten utan att hela församlingen skulle vara åskådare. En del präster lämnade dock dörren till sakristian öppen varför det ändå blev mer eller mindre offentligt vem som var instämd till ”hemlig skrift”.
Under perioden 1855 – 1918, förekom en mildare form av kyrkoplikt i samband med nattvarden. De berörda fick göra avbön inför några vittnen för brottet ”lönskaläge”. I kyrkans räkenskaper redovisas kyrkoplikten, Serie L. Dessa är ojämnt detaljerade för olika församlingar. ”Konvolut”, bilagor till födelseboken, Serie H:III, kan innehålla anteckningar om fäder. Lysningsboken. Inför att ett par ska gifta sig, kan faderskapserkännanden finnas, i bilagor. Domkapitlets arkiv innehåller skilsmässohandlingar. Otrohet kan vara orsak till skilsmässa och det kan ge information om eventuell far till utomäktenskapliga barn. Dessa handlingar kallas ibland ”tänkeböcker”. Övriga kommentarer
Under 1916 jämställdes trolovning med förlovning.
1778 infördes barnamordsplakatet som syftade till att minska antalet barnamord.
1917 introducerades adoption. Domstolsarkiv – domböcker
Om man hittar en person som man tror kan vara fadern, kontrollera hans boupteckning, där kan finnas anteckningar om efterlevande arvsberättigade utomäktenskapliga barn. I domböckerna finns saköreslängden längst bak efter varje ting. Saköreslängden är en sammanfattning av alla som blivit dömda vid tinget. Börja där. Även om en mansperson inte blev dömd kan han finnas instämd till tinget för faderskapsmål, men nekar till att vara fader och svär sig fri med t.ex värjemålsed. Då finns han inte med i saköreslängden utan finns bara antecknad i själva målet. Om mannen uteblir från tinget där han skulle ”svära sig fri” anses han ha erkänt skulden. Börja med tingen som äger rum efter det att barnet är fött. Målet togs inte upp om barnet var dödfött eller dog straxt efter födelsen. Efter 1864 var det upp till kvinnan själv om hon ville stämma fadern för att få barnuppfostringshjälp, dvs för att få underhåll för barnets försörjning till det var så stort att det kunde försörja sig självt. Gå igenom stämningslistorna inför tinget. De finns som en egen serie eller i domböckerna eller bland ”Inneliggande handlingar”. Överstrukna namn i stämningslistor, dvs målet var på gång men togs aldrig upp t.ex på grund av att målet gjordes upp i godo. Att det gjordes upp i godo innebar inte alltid att fadern erkände barnet. Det kan betyda att modern i tysthet fick en klumpsumma pengar för att lägga ner målet. Det överstrukna namnet kan då vara den verkliga fadern. Övriga kommentarer 1734 – 1864 var det straffbart att få utomäktenskapliga barn, mannen bötar dubbelt. Mannen 10 daler smt (silvermynt), kvinnan 5 daler smt. Övriga källor Barnmorskedagböcker fördes 1881 – 1955. De finns i sjukarkiv. (Tveksamt tips. Om det finns några sådana anteckningar gjorde någon barnmorska dessa anteckningar på eget initiativ)
För landsbygden - i provinsialläkararkivet på arkivcentrum. De kan också finnas på landstingens sjukhusarkiv.
För städerna – i stadsläkarens arkiv och därmed i stadsarkivet eller numera i kommunarkivet. Allmänna barnhuset i Stockholm verkade från början på 1600-talet till omkring 1930- 40- talet. Barnbördshus. Mamman kan jobba som amma på barnhuset för att få litet inkomster och finns då antecknad där, ev med anteckning om vem som är far till hennes barn. Fattigvårdsnämndens protokoll kan ange vem som är fadern och som skulle kunna försörja barnet. Sockenstämmoprotokoll kan ange vem som är fadern och som skulle kunna försörja barnet så att det inte ligger socknen till last. Barnavårdsnämndens handlingar i början på 1900-talet. Finns i kommunens arkiv. Före 1917 så lades ett KONVOLUT under Lit: HIII - inneliggande handlingar till födelseboken. Dessutom står det ibland under Lit: L, vad fadern fick böta till kyrkan. Övriga kommentarer Det finns en artikel i Släktforskarnas årsbok 1997 av Ragnar Fornö om det här ämnet.
Bernhard Granholm har skrivit i 1998 års årsbok om vad barnamordsplakatet fick för följder. Antecknat av Göran Källgården
|
